Etiketter

måndag 17 november 2014

Musk arbete

Henry Purcell

Komplettering 

Henry Purcells: Dido och aeneas: overture

stycket skrevs till teatern Dido och Aeneas som en overture. Alltså en öppnings ”låt” till själva verket.

Instrument: Fiol, Cello, Cembalo

I början hör vi hur fioler, cello och cembalo spelar mjukt. Cellon som ligger dovt bakgrunden och gör långa lugna stråk och fiolerna som gör lite snabbare och mer varierade stråk. Sen runt 40sekunder så blir det svagt/diminuendo. Då försvinner cembalon och cellon i bakgrunden. Och så drar de på med korta snabba stråk som ger en känsla av att något händer något mer dramatiskt än innan. Så kommer cembalon tillbaka och intensiteten ökar på fiolerna. Sen spelas samma melodi men svagare med plötsliga ökningar av styrkan. Går ner igen och ökas med plötsliga ryck. Sen avslutas stycket med crescendo och allegro till ritardando.

Crescendo = ökande av styrka

Diminuendo = avtagande styrka

Verk = En stor sammanhängande komposition av musik stycken eller texter.

Stycke = En kort komposition av instrument och sjungande  

Allegro = Snabbt och livligt


Ritardando= Långsammare tempo


BIOGRAFI

Henry Purcell levde mellan den 10 september 1659 till 21 november 1695. Han föddes i Westminister London. När han var liten jobbade hans pappa i den kungliga kören. Han första dokumenterade musik var vid elva års ålder när han spelade sitt ode på kungens födelsedag. Efter att hans pappa dog, när Henry var 9, bodde han med sin farbror. Vid 20 års ålder skrev han teatern Dido och Aeneas en av hans mer kända verk där sången when I am laid in earth (också känd som Dido’s lament) förekommer. Han ägnade den större delen av sitt liv till att skriva sakral musik men han skrev också  åt teater. När han var 23, 1682 så blev han organist i Chapel Royal men var jobbade också som kopist, en kopierare i Westminister Abbey. Ett år senare trycktes en av hans första verk Twelve sonatas. Han skrev också musik till olika versioner av William Shakespears verk, t ex Stormen och en Midsommar natts dröm. En av hans mest kända verk är Te Deum and Jubilate som han skrev 1694 till hyllning av helgonet Sankta Cecilia på den dag man firar henne. Detta spelades årligen i St pauls-katedralen, 18 år. För övrigt skrev han många andra musikstycken till kyrkan t ex kanteter. Han blev endast 36 år gammal och begravdes i Westminister Abbey. 

VERK AV HENRY PURCELL

Berättelsen bygger på Vergiliius verk Aeneiden som han har gjort omvandlat till opera. Han sägs ha skrivit den runt tjugo års åldern ca 1680. Men framfördes först på en flickskola i London 1689. Detta är hans enda officiella opera.
Dido och Aeneas: Dido och Aeneas handlar om en drottning vars kung dör. Sen träffar hon en trojansk prins som hon blir kär i. Men sen blir hon förhäxad så att han måste lämna henne för sitt land. Det slutar med att hon tar självmord av sorg för förlusten. 

When i am laid in earth /Dido’s Lament skrevs i samband med Teatern Dido och Aeneas. Det är sången Dido sjunger när Den trojanske prinsen Aeneas lämnar henne. 

Instrument: Stråk(Cello,fiol), Cembalo

Det är en solist som sjunger. Sakral musik utan någon speciell takt att hålla. Är en klago visa (lament) därför går den rätt lågt (mol). Den börjar med i diminuendo alltså svagt. Det står att generalbas upprepas elva gånger i sången och den går i G-mol. Och i 3/2 takt och slutar med ett crescendo när hon höjer rösten i slutet i klagan.    

Mol: Är en dyster tonart som används i dystra låtar.
Crescendo: Är när de ökar i styrka.
Generalbas: När man skriver ackord med basnoter. Används inte idag längre.

Musikinstrument

Henry purcell använde sig mycket av trumpeter cembalo och fioler. Även om Henry jobbade som organist så skrev han väldigt lite stycken som innehöll orgel.

Påverkan av kultur

Henry Purcell föddes ett år efter att Oliver Cromwell dött. Cromwell hade förbjudit mycket av musiken som skrevs på den tiden. Och efter det så ville folket skriva mycket glad och sångfyllda låtar och teatrar. Henry Purcell utvecklade på något sätt en egen barock stil som inte var lika tung som t ex Bachs stycken. Han skrev mer kammarmusik som var mer typisk för Wienklassicismen. Och detta kan ha varit för att folket ville ha mer lättsam musik efter Cromwells styre. Han var inte heller särskilt känd utanför sitt egna land och det kan ha gjort så att hans verk blev påverkade ännu mer av kulturen runt omkring.

BAROCKENS EPOK

Henry Purcell levde under barockens epok. Barockmusiken var en väldigt storslagen och överdådig musikstil. Under barocken utvecklades orkestermusiken i det fallet att fler instrument och mer utvecklade sätt att skriva musikstycken kom fram. Det var större orkestrar med ännu mer instrument av samma slag t ex flöjter, fagotter, trumpeter och cembalo. Barockens musik hade ofta en jämn takt och snabb rytm. Den började i Italien och spreds sen vidare. Som musikstil var den var den känd för att ha många stilar jämfört med tidigare epoker. Nu utvecklades operan, sakrala musiken och teatermusiken. Nu började man med dur och moll toner som inte används lika tydligt innan. Under barocken framkom utvecklandet av generalbas. Generalbas spelades av basinstrument och var grunden för en komposition.

Inom den sakrala delen av barocken började man skriva oratorium som var ett stort verk för både orkester, solister och stora körer. Några av de mest kända är Johannespassionen och Matteuspassionen.

Under barocken var flera av de största kompositörerna verksamma. Som t ex Händel och Bach. Bach var så viktig att man säger att barocken dog med honom 1750. 

Jämförelse mellan Barock och Wienklassicismen

Wienklassicismen fick sitt namn av att flera av de dåvarande kompositörerna levde i Wien vid den tiden(1750 - 1825). Vid denna tiden var fler anställda av kungar och rika istället för kyrkan vilket kan ha haft ett inflytande på musiken som t ex Mozart. Under den här tiden så kom upplysningen vilket gjorde att man började tänka mer på vetenskap och människans förnuft istället för vad kyrkan tyckte och tänkte och därför skrevs inte så mycket stycken för kyrkan och istället andra sammanhang.
Medan barock musiken var väldigt tung och mäktigt och gav känslan av kraft så var wienklassicismen mycket lättare och mjuk. Det viktigaste var melodin och dem skrevs oftast till danser. Det skulle vara trevligt o roligt medan barock tung o mörk och passade bäst på operor och i kyrkan. I Wienklassicismen började man också med kammarmusik alltså man spelade musik privat i mindre fester eller samlingar då framkom också stråkkvartetten som består av två fioler en viola och en cello. I barocken så höll ett stycke samma stämning genom hela verket. Oftast lite dyster och kraftfull medan Wienklassicismen så kunde stycket gå upp och ner mellan olika toner och stämningar. Barockens melodier var ganska långa men i Wienklassicismen ville man ha enkelhet så man förkortade styckena. I Wienklassicismen så började pianot viktigare och började ersätta cembalon som tidigare var viktig. Orkestern som började växa under barockens epok blev nu ännu större med ännu fler instrument (klarinett t ex) och andra sätt och spela på. 




Källförteckning

                                  




http://en.wikipedia.org/wiki/Dido's_Lament